onsdag 26 juni 2013

Lite om allt.

Nyss nedkrupen i sängen. Vi skulle lägga oss tidigt idag jag och grabbarna, och det är väl en helt okej tid för mig (hon är typ 20:40 nu), men det är ganska mycket senare än vad jag hade tänkt för de små (som dessutom ville försöka sova tillsammans i Linus säng idag och således fortfarande är vakna där inne). Jag hoppas de orkar med ett par dagar till innan det är helg och de inte behöver upp och iväg så tidigt. De har varit slitna hela veckan redan då de inte somnat i tid.

Båda grabbarna är lediga den här veckan och vaktas av farmor och farfar på dagarna, men eftersom både jag och Peter börjar jobba 7:00 som vanligt så måste ju även grabbarna gå upp på morgonen och bli ivägskjutsade.
Robin går på ett brand- och säkerhetsläger på brandstationen varje dag från 8:30 till 15:00, som farfar skjutsar och hämtar på då både jag och gubben jobbar. 
Nästa vecka blir det en sista vecka på fritids och dagis för dem innan de får 6 veckors "riktigt" sommarlov.
Peter går på semester vecka 28 och jag vecka 30. Eftersom Peter har fem veckor och jag fyra så får vi iallafall tre veckor ihop hela familjen, det ses fram emot =)

Annars då?
Jo, har mått lite sämre i helgen som var. Dämpad, irriterad, haft ångest. Jag och gubben var halvt osams från typ läggdags på fredag till söndag förmiddag. Inget bråk, men en kylig och otrevlig stämning rådde. Kanske orkar han inte med mig i mina down-perioder. Kanske orkar jag inte alltid med honom heller... Hur som helst så gillar vi varandra mer än att vi inte gör det, så det gick så klart över.

Och jag har mått bra sen dess igen, så jag klagar inte. Tråkigt att det ska svänga så där inombords rätt vad det är bara, men tur att man ändå kan hantera det ganska bra. Har läst en del gamla dagböcker från 2000/2001 de senaste kvällarna och där blev det riktigt tydligt att det mer eller mindre "alltid" har hållit på så där inom mig. Jag vet inte om man borde skratta eller gråta... Men det är väl lugnt så länge man bara håller på att gå i väggen av det vart tolfte år eller så då ;)

Nog om det!

Hittills den här veckan har Peter repat varje kväll och han kommer fortsätta att vara borta flera kvällar till ända till lördag. Han och Fredda har två spelningar till helgen. På fredag spelar de på Casa Rosa och på lördag en 30-årsfest, så de har lite att stå i för tillfället. Jag tänker mig att gå och se dem med Malin och Frida på fredag, ska bli roligt nu när det är dryga halvåret sen sist. Och så ska det bli roligt att gå ut lite också, det är ju inte heller allt för ofta =)

Nej, nu får det vara slut för idag.
Grattis till er som orkade läsa ända hit ner!

2 kommentarer:

  1. Jag orkade ;)

    Jobbigt när det blir så där :/ känslor är både bra och dåligt. De kan ställa till det ganska bra.
    Kram på dig i alla fall :) <3

    SvaraRadera
  2. Jo, man kan väl säga som så att det är ganska komplicerat att vara människa ibland ;)

    Kram, min vän.

    SvaraRadera