Vardagen och jag.
Man får vara som man är när man inte blev som man skulle.
lördag 28 juni 2014
En tyst minut...
Idag vill jag bara krama mina barn och aldrig släppa taget.
Livet är både grymt och orättvist. Jävla cancer!
Tänker på er...
=(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar