Mardröm.

Inatt drömde jag en sådan där dröm som man riktigt kommer ihåg, och som känslan (tyvärr) sitter i hela dagen trots att inget rimligen stämmer överens med verkligheten.

Av någon anledning skulle jag och Peter bo isär ett kort tag, men efter bara en vecka kom det fram att han bodde tillsammans med en annan tjej! Och jag som trodde att han snart skulle komma hem igen... Och det hade han väl egentligen tänkt också, dumskallen (som han var i drömmen) för nån dag senare så fick jag ett brev av honom där det stod att han visst "råkat" ligga med den där tjejen också, men ville vara ärlig så att jag skulle veta om det och det skulle vara lugnt när det var dags för oss att ha det som vanligt igen!! Jo, tjenare... Han var så okänslig så att det var äckligt. Vem trodde han att han var?!!
Jag bestämde mig ganska snabbt för att det nu bara var jag och småkillarna som gällde, och att enda kontakten vi skulle ha var den som gällde dem. Men aj, vad ont det gjorde...

Usch vilken dröm! Jag kan i verkligheten inte se att han skulle kunna göra något sådant mot mig, han är inte den sortens människa, men ändå har tankarna virvlat och det har knutit sig i magen tusen gånger under dagen bara av känslan från drömmen. Det vore en av mina största mardrömmar att besannas om jag blev så sviken eller lämnad av honom. Efter 15 år tillsammans är han mer än någonsin mitt livs stora kärlek och vad jag skulle göra utan honom vet jag inte.

Nu är han nyss hemkommen från jobbet och jag ska krama honom extra hårt och försöka skaka av mig den jävla drömmens ledsamheter och gå vidare...

Det är konstigt hur man kan påverkas så fruktansvärt av något som inte är varken sanning eller verklighet! En enkel jävla dröm liksom...

Mardröm.

Inatt drömde jag en massa konstigt. Bland annat att jag och mamma åkte i bilen på väg hem från en fest. Jag var jättekonstig och körde jättedåligt. Mamma undrade om jag var full men jag hade inte druckit något. Jag bara krånglade, såg inget och började grina.
Mitt i allt kommer min hund springande så vi stannar bilen och hoppar ur. Lite tveksamma först, men på tatueringen i örat ser vi säkert att det är han. Då vi tittar i andra örat kommer nästa chock, han är nämligen tatuerad där med! Han har tydligen rymt och under den tiden vi varit borta har någon annan försökt ta över honom! Registrerat sig hos veterinären och tatuerat om honom i andra örat. För att han var ensam. Nu skulle det bli en kamp för att bevisa att det faktiskt var jag som ägde honom och skulle ha honom hos mig. 8 dagar hade man på sig av någon anledning när det uppstod sådana situationer. Jag var så arg att någon "stulit" min hund och haft så bråttom att göra honom till sin... Och jag var så nervös att jag inte skulle få honom tillbaka. Lortig och dan var han med och jag skulle bli tvungen att bevisa att det inte var mitt fel att han såg ut så.
Och allt hade som sagt bara hänt på en kväll ;)

Sen vaknade jag så jag vet inte vad som hände sen, men jag vet att det blir extra mycket gos och pyssel med voff idag. Drömmen var mycket hemskare än den låter kan jag säga...

Gröna skumtomtar.

Natt till idag drömde jag om skumtomtar.
Ni vet hur de ser ut i normala fall, hur stora och rosa/vita.
De jag drömde om i natt var ljusgröna och vita istället och kanske dubbelt så stora. Päronsmak var det på dem, och såldes i påsar med fem i varje.
Jättegoda. Sno gärna iden om du är godistillverkare, det kan säkert bli en hit ;)

På sistone har jag drömt hur mycket som helst, en massa tokiga och roliga drömmar och om hur mycket människor som helst. Det är nästan så det är riktigt spännande att få gå och lägga sig på kvällen.
Tyvärr glömmer man ju en hel del nästan direkt, men vissa saker fastnar och många gånger så kan man även få en bra känsla som stannar kvar i kroppen trots att man glömt vad man drömt. Förutsatt att det är en bra dröm då, det funkar ju tyvärr likadant med de sämre drömmarna.
Men oftast har det bara varit knasigt och roligt i huvudet på nätterna ett tag nu ;)

Nu är det dags för mig att stänga ögonen för idag redan, jag är helt slut.
Jippi!

Blandade känslor & ångest.

Idag har det varit en lite "konstig" dag inuti. Jag hade en sån där må-bra-dröm i natt och den där känslan har hållit i sig så där så att man plötsligt börjar le för sig själv för att man känner sig så glad. (Jag minns inte vad jag drömde, men nåt bra måste det ju ha varit. Det enda jag minns är att älsklingen, hans bandkompis Fredde och Freddes sambo Maria var med i drömmen och att jag mådde så bra av den när jag vaknade.)

Samtidigt så har jag känt mig uppstressad, obekväm, trött... En sån där gnagande känsla som man inte riktigt vet vad det är.

Är det inte konstigt hur många olika känslor som kan få plats i en människa och att de kan skifta och blandas så otroligt under en och samma dag... Ena stunden glad, andra med oroliga fjärilar i magen eller stressigt ihopbitna tänder.

Och nu är jag så trött, så trött.

Jag mår bra, men det har inte varit en bra dag.
Eller så har det varit en bra dag, men jag mår inte bra.
Eller så är det bara ovanligt rörigt i känslolivet idag...

Dessutom har jag lite ångest nu ikväll, båda ungarna är väldigt förkylda. Risken är ganska stor att jag måste vab:a imorgon igen och egentligen så passar inte det sig alls då min arbetskamrat redan är borta och det var krångligt att få till en vikarie för henne. Hur blir det då om jag också är borta, och vikarien jag skulle haft med mig imorgon inte har jobbat i servicegruppen alls förut...
Jo, jag VET, det är inte mitt problem alls. Är mina barn sjuka så är de och jag rår inte över att det inte finns tillräckligt med folk. Men ändå kan jag inte låta bli att få ångest över det...
Snälla säg nåt bra här och hjälp mig ur detta! ;)

Jaja, nu ska jag sova, ögonen känns helt torra så de behöver nog slås igen. Och hjärnkontoret behöver stänga tidigare idag om det ska fungera imorgon också. Huvudvärken hoppas jag ska flytta ut under natten.
Så får vi väl se när vi vaknar vad dagen har att erbjuda, jobb eller vab, och ta det därifrån.

Vad jag gjorde i natt.

I natt har jag gått i gymnasiet, med klassrummet på min arbetsplats. Även yngsta sonen och min pappa gick i klassen (fast pappa var inte där, jag såg bara hans namn på ett papper). Och Marie. Och kanske 10-12 andra, som jag inte minns. Vid ett tillfälle när jag letade efter min plats (det var utlagt papper där vi skulle sitta, typ prov vi fått tillbaka) så såg jag ett prov med namnet Gerd Jansson på, på en tom plats. Jag har ingen aning om vem det är. Det kändes lite jobbigt att inte hitta sin plats direkt och jag kände inte alla, men slutligen fick jag sitta bredvid Marie så då kändes det bättre.

Vi hade en hemsk vikarie, som antagligen inte var lärare alls annars. En kvinna i 50-årsåldern, en sån där stroppig och säkerligen lite bitter historia. Hon gick hela tiden och muttrade över HUR HON SKULLE KLARA AV DET HÄR ENSAM och INGEN HADE SAGT ATT VI VAR SÅ MÅNGA. Smart där...
Sen ville hon ta ett möte med mig och Katarina för att lösa sina problem. Hon tog in oss i ett litet rum bredvid där hon satte sig framför en dator med ryggen mot oss och letade efter något och sa nåt i stil med: "Nu ska vi se här. Vi får ta ett möte nu."
Min mobil ringde, och jag reste mig och gick.

Plötsligt var jag ute och gick på Arvikamârten. Jag försökte kika efter något kul att köpa, men samtidigt var jag stressad för att jag började vara borta lite för länge. Och jag letade efter mamma, för hon skulle också vara där någonstans.
Jag hörde en gnällig unge på kanske 8 år eller så som bankade på ett skyltfönster och skrek på sin pappa att det var sååå tråkigt när han handlade. Sen satt han plötsligt uppe i en ställning till ett marknadsstånd och fortsatte skrika och ha sig. Jag gick emot honom och blängde de fulaste jag kunde, då blev han tyst.
Jag stressade runt lite och sen ringde min mobil igen. Det stod något konstigt, och jag var säker på att det var från skolan eftersom jag försvunnit för en ganska lång stund sedan, men det var Marie eller mamma. Jag minns inte, men personen i telefonen berättade att vikarien inte kommit tillbaka hon heller (vart hon nu tagit vägen) så det var lugnt.

Senare i samma dröm, åker jag bil med Katarina. På passagerarsidan där jag sitter ligger plånböcker, mobiler, tuggummipåsar, skräp. En del mina grejer, men mest hennes. Vi pratar om vad lika vi är, jag brukar också lägga så i min bil. Vi är på väg och ska köpa oss någon lunch, men det ska vara något riktigt gott den här dagen, annars kan det kvitta säger vi och så funderar vi på vad det skulle vara. Katarina föreslår ägg och något mer (möjligtvis bacon) men det tycker inte jag är någon fin lunch.

Vi åker på en liten gata, fortfarande på väg till affären, när vi får se min mamma tillsammans med en av mina mostrars gubbe S och mammas granne B stå utanför en villa. Någon av dem bor där, inte mamma dock. Klockan är kanske strax före 11 och jag funderar över vad mamma gör ute så tidigt, men det är fint väder så de ska nog ut och gå. Jag visste att de skulle på något möte också, men det var inte den dagen.
Vi hälsar, men de verkar inte uppfatta att jag är med i bilen. Bakom oss ser jag att S pekar finger, och jag tänker att det nog är för att det är en kommunbil vi åker i (som det plötsligt var, det var Katarinas privata till att börja med).

Tror drömmen slutar med att vi alla är tillbaka i klassrummet och att vikarien har varit borta i två dagar, så hon märkte aldrig hur mycket jag var borta. Men hon ska komma nästa dag igen och då kommer vi inte att göra det lätt för henne. Alla är jätteupprörda över hur hon kan tillåtas jobba när hon bara gnäller och muttrar och är sur på eleverna.
Det är otroligt vad mycket jag kommer ihåg från nattens dröm.
Fler detaljer jag minns är att Linus hade sin gröna Bamse-tshirt i klassrummet och kom för att sitta i mitt knä. Eller att när jag gick på marten så hade jag bara tshirt och tröjan knuten kring magen. Visst, solen sken och det var varmt för årstiden, men folk tittade ändå lite konstigt på mig.
Vikariens utseende kan jag fortfarande se framför mig med kort ljus frisyr och glasögon. Vem hon är vet jag inte, men hon ger mig lite känslan av en viss chefsfru, dock inte min.

Undrar vad allt betyder och var man får allt ifrån? Hjärnan sägs ju bearbeta allt som hänt under dagen osv, men ibland undrar jag allt hur detta verkligen går ihop sig? Jag har ju inte ens varit i närheten av att drömma om t.ex. Linus höga feber eller badhuskalaset jag och Robin var på igår. Det enda som kommer därifrån är nog att Katarina var med så pass mycket i drömmen eftersom hon och sonen var på samma kalas.

Någon som vågar ge sig på lite tolkningar? ;)

Det här var inte med i drömmen.

Spana in glasstraktorn (eller loket eller vad det är),

en kul idé måste jag säga =) Robin till höger.

Födelsedagsbarnet till vänster.

Vad drömde ni senast?