Strax före kommungränsen till Arvika flög vindrutetorkaren av på förarsidan... Vände tillbaka och plockade upp den. Försökte få fast den utan framgång. Fick köra sakta då det givetvis regnade och det kändes som en evighet innan vi kom fram till en Statoilmack. Tyvärr kunde ingen hjälpa oss där så vi fick snällt ta oss vidare till Shell... Fick hjälp av en trevlig tjej där som upptäckte att själva fästet till torkaren saknades, så det blev till att köpa en ny...
Klockan var runt 10 när vi väl var klara och kunde göra marten som vi kom dit för. Parkerade bak i hamnen som vi brukar och traskade iväg.
Jag blev blöt om fötterna, särskilt vänster, direkt då mina gympadojor (jag vet, dåligt val för regniga dagar) suger in vatten.
Vädret var inte det bästa på årets marten då det regnade en hel del, men ingen av oss har iallafall klagat över frusenhet, så det får man vara nöjd med. Vi hade det bra ändå och ungarna har varit så duktiga båda två fast de fått gå så mycket.
Vi gick på marknaden, sen till tivolit och sen en stund till på marknaden.
På marknaden träffade vi mammas kusin Helen och hennes kille och min lilla nästan nyckläckta tremänning Emma.
På tivoliplatsen träffade vi min kusin Tony, med fru och barnbarnet Nisse, som mina grabbar åkte en karusell med.
Mamma köpte tio biljetter till pojkarna så de fick 5 åk var, plus 2 till på slutet för de små radiobilarna.
Det är så roligt att se dem åka karusell för de tycker ju att det är så roligt, särskilt Linus skiner mestadels som en sol.
Robin åkte det lilla pariserhjulet själv, Linus vågade inte, men det verkade inte vara någon höjdare av hans uttryck att döma. Det var ganska tråkigt, meddelade han sen när vi frågade honom.
Efter karusellåkningen tog vi lite lotter och så där, men sen var det skönt att komma ifrån tivoliplatsen för jisses vad blött och lerigt det var där. Sista stunden på marknaden gick jag och kände vattnet pumpas mellan tårna på vänsterfoten för varje steg... Tur att jag köpt strumpor (som jag gör varje år) och kunde byta i bilen när vi var klara. Det blev ju något bättre iallafall även om skorna fortfarande var blöta.
Förutom strumporna köpte jag bara lite godis tror jag. Det var annars mest ungarna som handlade för sina födelsedagspengar. Lite leksaker, ballonger och småplock. Linus köpte sig en mössa och Robin en tröja. Robin köpte en cool hatt också för 100 kr men den hade vi råkat tappa någonstans upptäckte vi när vi kom till McDonalds för att äta. Så synd ju... =/
Efter McDonalds besökte vi mormor och morfar på kyrkogården och pratade lite med dem. Linus sa att min morfar sa att han inte kände igen honom, men det måste ju ha varit för att han var så liten förra året kom vi fram till. Det kändes lite speciellt faktiskt att Linus sa att de kunde prata med honom och att han kunde höra dem...
Slutligen åkte vi till mammas faster Greta i Jössefors och hälsade på. Hon blev så glad att hon grät över vårt besök. Det var verkligen roligt att träffa henne, det var många år sedan jag var där nu. Robin var med då också, men var väldigt liten.
Där stannade vi i lite drygt en och en halv timme innan det var dags att styra kosan mot Grums igen. Innan vi lämnade Jössefors åkte vi förbi radhuset där jag, mamma och pappa bodde innan vi flyttade hit när jag var liten så barnen fick se. "Men hade jag BARA en PAPPA då?!!" sa Linus när jag förklarade att jag bott där med bara mormor och morfar :P
Hemvägen kändes också ganska lång och återigen tvingades jag att köra sakta då det blev mörkt och dimman låg tjock på vissa ställen och kom i drivande sjok på andra. Jag växlade mellan hel- och halvljus hela tiden beroende på vad som gjorde det lättast att se vägen pga dimman.
Strax efter Degerbyn hade jag kört på halvljus ett tag, men så tyckte jag ändå att jag såg något som inte stämde och något som sa mig att sätta på helljusen igen. Tack och lov, för där stod en älg mitt i vägen! Jag fann mig snabbt och kunde bromsa lugnt, men lite skrämd blev man ju när man tänkte på hur nära det var att något otrevligt hade hänt...
Äntligen hemma i Grums igen runt 20-tiden. Linus hade somnat i bilen (precis så han missade älgen plutten) och honom bar jag ner i säng när jag burit in allt annat från bilen. Sen gick jag ut igen till Robin som väntade in farfar och Johanna som skulle lämna hem Tyson som varit hos dem då Peter repar.
Kvällsmat för Robin och häng i soffan med en kopp te har nu avslutat kvällen på en riktigt bra dag. För trots vår otur som vi haft idag med en hel del så har det ändå varit trevligt och roligt. Vi har hållit humöret uppe och ungarna har varit riktigt, riktigt duktiga.
Godnatt & tack för i år, fina Arvika!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar