torsdag 6 november 2014

Idag har det varit en sån där dag...

...ni vet, när allt händer eller krånglar på jobbet. Från morgonen till eftermiddagen och vi äntligen fick gå hem. Både småsaker som mest irriterar och större saker som tar både tid och energi. Och visst är det konstigt att sånt oftast samlas på just en och samma dag?!

Idag har det varit helt otroligt. ALLT har hänt. Från att stöta på en lös häst till att få köra hem en av "våra" kunder som var ute och irrade... Det har varit kort som saknat täckning och vi har fått plocka tillbaka alla varor igen. Och en massa mer. Det har gått i ett...

Efter jobbet skulle jag hämta vår bil på verkstan där den fått nya däck under dagen. Tror ni den startade då?! Nej, självklart inte. Batteriet igen, och just idag när jag bara ville hem. Precis som förra gången så funkar det inte när man haft en skitdag... Jag fick hjälp iaf och tog mig hem, men jag vågade inte ta vägen förbi affären som jag hade tänkt ifall jag skulle få stopp igen. Nu får det nog bli ett nytt batteri...

Ibland är man nog bara en hårsmån från att bli galen, men som tur är har vi ju ändå lite humor både jag och Mattias, så det är väl det som räddar en :P Och vid dagens slut hade vi ändå fått mer gjort än vi trodde då vi låg så pass mycket efter så det känns ju skönt inför morgondagen iallafall.

Och nu är jag hemma i värmen (riktigt gråkallt idag också, med en temp nära nollan hela dagen och med några små små snöflingor som fallit) och tänker inte göra så mycket mer idag. Jag är helt färdig. Det blir bara att mysa och njuta i soffan med familjen resten av dagen. Robin har ingen ork eller lust att gå på någon extra judoträning heller idag så då behöver jag inte ge mig iväg på det heller =)



Förresten, bara så där, så kan jag väl tillägga att jag är på dag elva med ryckningar i höger ögonlock nu... Så irriterande om något, men man vänjer sig väl. Jag har ju haft det så förr. En gång gick jag ju med det i över en månad i båda ögonen (det var iof i samma veva som jag blev sjukskriven för begynnande utmanningssyndrom).


Men inget mer gnäll nu, nu ska jag bara ha det gött. Och äta kebab när Peter och Robin kommer från pizzerian.
Ja örka ju inte lage nön mat ida... =)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar