Mardröm.

Inatt drömde jag en sådan där dröm som man riktigt kommer ihåg, och som känslan (tyvärr) sitter i hela dagen trots att inget rimligen stämmer överens med verkligheten.

Av någon anledning skulle jag och Peter bo isär ett kort tag, men efter bara en vecka kom det fram att han bodde tillsammans med en annan tjej! Och jag som trodde att han snart skulle komma hem igen... Och det hade han väl egentligen tänkt också, dumskallen (som han var i drömmen) för nån dag senare så fick jag ett brev av honom där det stod att han visst "råkat" ligga med den där tjejen också, men ville vara ärlig så att jag skulle veta om det och det skulle vara lugnt när det var dags för oss att ha det som vanligt igen!! Jo, tjenare... Han var så okänslig så att det var äckligt. Vem trodde han att han var?!!
Jag bestämde mig ganska snabbt för att det nu bara var jag och småkillarna som gällde, och att enda kontakten vi skulle ha var den som gällde dem. Men aj, vad ont det gjorde...

Usch vilken dröm! Jag kan i verkligheten inte se att han skulle kunna göra något sådant mot mig, han är inte den sortens människa, men ändå har tankarna virvlat och det har knutit sig i magen tusen gånger under dagen bara av känslan från drömmen. Det vore en av mina största mardrömmar att besannas om jag blev så sviken eller lämnad av honom. Efter 15 år tillsammans är han mer än någonsin mitt livs stora kärlek och vad jag skulle göra utan honom vet jag inte.

Nu är han nyss hemkommen från jobbet och jag ska krama honom extra hårt och försöka skaka av mig den jävla drömmens ledsamheter och gå vidare...

Det är konstigt hur man kan påverkas så fruktansvärt av något som inte är varken sanning eller verklighet! En enkel jävla dröm liksom...