Stolpjakt...

Med: Marie & Tyson

Terräng: blöt jävla lerig och snårig skog

Väder: mest uppehåll, småregn och blåst på tillbakavägen

Tid: nästan två timmar

Antal hittade stolpar: Noll av två tänkta!!

Kommentarer: Vem faan har varit ute och plockat bort stolparna ur skogen?!! Så himla kassa kan vi väl inte ha blivit sen ifjol? Nej, det är nåt som är galet med detta...

Och så himla taskigt att vi skulle behöva trampa omkring och få blöta fötter, lortiga byxor, världens grisigaste hund (som tror att han är en flodhäst och lägger sig i pölarna och viftar på öronen, när han inte tror att han är en skogsgris och rullar sig i myllan...), skor gula av pollen, bli knott- och myggätna, och dessutom få en massa frisk luft och motion HELT I ONÖDAN!

Inte hann vi prata nåt värst med varandra heller trots att vi var tillsammans så pass länge. 

"Var är de helvetes stolparna?!!"

"Vart tog Tyson vägen? Tyyyysoooon!! Aha, där är du!"

"Var är vi?"

"Nu ska vi se...."

"Meeen Tyson, sluta grisa dig! Nej, inte rulla dääär! Nej!!"

"Är den här kartan rätt ritad?"

"Hur svårt ska det va???"

"Nej, jag tyar inte mer Karl-Oskar! Jag tyar inte mer..."

Nästa vecka får det bli den där gröna (lättaste nivån) stolpen som jag redan sett var den sitter... Grr...