Nu blir det gnälligt en stund här.
Livet är så tråkigt just nu.
Jag har vabbat hela veckan och inte heller den här helgen händer så mycket mer än så. Lillen är visserligen "frisk", men stora killen har feber och ont i magen. Jag hostar så jag tror jag ska bli vansinnig emellanåt. Gubben är inte heller den piggaste mörten...
Robin var bjuden på kalas i badhuset som han inte kunde gå på torsdag & fredag.
Jag kan inte fira min vän rätt helg pga risken att jag kan smitta med nåt och inte heller kan jag gå på det me&i-party jag var bjuden på, av samma orsak.
Jag hatar när livet liksom blir satt på paus, när det inte är frivilligt. De första dagarna kan det vara skönt men sen kan man ju bli lite rastlös...
Men nu ska jag ge mig med gnällandet
för den här gången. Jag var bara tvungen. Det känns grått.
Annars är jag väl medveten om att det finns många som har garanterat större och värre saker att gnälla för än en veckas hemmavarande...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar