onsdag 30 november 2011

Tryggare kan ingen vara.

Jag borde sova själv också nu, men man blir lätt fast i att studera sina sovande barn. Iallafall jag.
Trots att de bråkar och slåss en stor del av sin vakna tid så är de ändå så nära varandra, och älskar varandra. Det är så fint att se.


Och i modershjärtat ömmar det av kärlek till dessa små hopkrupna änglar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar